Naprapatin har en stark nordisk förankring och är sedan länge den klart dominerande grenen inom manuell medicin i Norden.
I Sverige finns drygt 750 legitimerade naprapater och i Finland finns knappt 100.
I Norge växer naprapatin lavinartat och varje år utexamineras mellan 25 och 35 norska naprapater vid Naprapathögskolan i Stockholm.
Även utanför Norden är naprapatin på stark frammarsch.

Naprapaten har idag har en mycket bred grund att stå på vad gäller såväl grundmedicinska och humanbiologiska kunskaper som kunskaper inom naprapatins karaktärsområde, den manuella medicinen, och de behandlingstekniker den omfattar.
Läs vad som skatteverket säger om naprapati här »

• Manipulation som är naprapatens viktigaste behandlingsmetod är en teknik där man med olika behandlingsgrepp normaliserar rörligheten och funktionen i leder. Här använder naprapaten mycket specifika handgrepp som utförs med hög hastighet, litet röreleseutslag och med så lite kraft som möjligt.
• Mobilisering är ett alternativ till manipulation som skiljer naprapaten från de flesta andra yrkesgrupper inom manuell medicin. Vid mobiliseringen tas mycket specifika och lednära handgrepp som sedan utförs långsamt till skillnad från manipulationen. Även mobiliseringen används för att normalisera ledrörligheten och återvinna funtionen.
• Triggerpunktsbehandling används för att minska lokal smärta men även smärtutstrålning. De spända muskelsträngarna behandlas med flera olika metoder där muskeltöjning är en gemensam komponent.
• Muskeltöjning (stretching) används för att minska muskelspänning och normalisera rörlighet och funktion.
• Klassisk massage av muskler och bindväv för att mjuka upp vävnaden, minska muskelspänning samt öka cirkulationen. Dessa effekter gör massagen mycket effektiv i smärtlindrande syfte.
• Naprapaten ger ofta träningsråd. Här ställs alltid patientens styrka i relation till rörligheten och övningarna kan bestå av såväl muskeltöjning som specifik eller allmän styrke- och konditionsträning.
• Råd om ergonomi och hur patienten skall klara sitt vardagliga liv är andra viktiga delar som diskuteras. Naprapaten har god kunskap i att göra arbetsplatsanalyser och i att åtgärda eventuella problem.

Ordet naprapati kommer av det Tjeckiska ‘naprapvit’ som betyder korrigera och det grekiska ‘pathos’ som betyder lidande. Det syftar således på att korrigera orsakerna till lidande.
Naprapatin är närbesläktad med kiropraktiken och utvecklades av Dr Oakley Smith i Chicago, USA, 1907.
Oakley Smith tog examen vid Palmer School of Chiropractic i Iowa och inledde därefter ett samarbete med Daniel. D. Palmer (kiropraktikens grundare),som föreläsare på kiropraktorskolan.
Smith bröt senare samarbetet med Palmer på Grund av oenighet om teorin bakom vad som är orsaken till en ‘låst’ kota.
Under en studieresa i Europa kom Smith i kontakt med traditionella Östeuropeiska manuella behandlingsmetoder.
Dessa influenser blev, tillsammans med hans kunskaper i kiropraktik, grunder till naprapati som vi känner det idag.

Naprapatin introducerades i Sverige 1970 av Björn J:son Berg och har sedan dess stadigt utvecklats och även närmats skolmedicinen.
Detta har gjort att dagens naprapater har en mycket bred allmänmedicinsk kompetens samtidigt som specialiceringen inom naprapatin är tydlig.

Sedan 1994 utfärdar Socialstyrelsen legitimation till de naprapater som har fullgjort utbildning och legitimationspraktik.
En legitimerad naprapat har gått en 4-årig utbildning på Naprapathögskolan och därutöver praktiserat ett år, bl.a inom offentlig vård, för att kunna bli legitimerad av Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för naprapater.
Naprapater lyder precis som alla andra legitimerade yrkesutövare under Hälso- och sjukvårdens lagar och förordningar.
Det medför naturligtvis en ökad trygghet för patienterna.